A day off
Idag var vi på SPEI menade att vara lediga. Meaning ta en dag och göra något roligt av den, där främst sovmorgon skulle bli prioriterat. Istället har jag samlat duktighetspoäng och gjort en massa nödvändiga saker. Upp tidigt och in till skolan för att fixa klart UF-presentation och så vidare, sen ner på stan och rusha mot Make Up Store och sminkkurs. Blev en mycket fin balsminkning för de som är intresserade. De har däremot försvunnit en del under dagens alla aktiviteter. Därefter följdes en timmas letande efter massa pinaler som ska med till mässan imorrn. Snabb lunch på donken som jag tryckte i mig på perrongen. Tåg hem till Tove för plugg i en timma. Efter en gnutta övertalande tog vi oss (jag) i kragen och gick ut och sprang i en halvtimma. UTAN stopp (läs min kondition är kass). Förstå, jag har inte sprunigt på jag vet fan inte hur länge och nu för första gången på en evighet springer jag hela vägen som om att jag inte gjort annat. Jag är mäkta stolt. Efteråt åkte jag upp till ICA för att inhandla dagens middag och väl hemkommen stupade jag i soffan med en sallad utan dressing och tre avsnitt av SATC. Hoppas att det är tillåtet att vara trött efter en sån här dag. Men jag kan ju säga att man känner sig rätt duktig.
Från att jag var på väg hem från Tove och fram tills nu har jag kännt mig helt sentimental. Tittade på avsnittet när Samantha får reda på att hon har bröstcancer.. Som alltid blir jag lika blödig. Men det beror inte på det bara.. Fick mig en tankeställare idag. Började tänka på allt man försöker uppnå hela tiden. För tillfället kretsar allting kring UF och mässan som äger rum imorrn. Dessförinnan var det projektet.. Efter den här veckan kommer massa andra viktiga arbeten och prov. Sedan är det bara en fråga om tid innan det plötsligt blivit vår och juni närmar sig. Med andra ord studenten.. (ja, det blir mycket snack om det just nu.) Och där snackar vi om nånting att uppnå. Det är liksom det man levt efter de senaste åren nästan. Snart är man där. Det är läskigt, samtidigt som det känns så sjukt otroligt härligt.
Back to reality.. Nu är det vecka 10 och imorrn är det UF-mässa i Munktell Science Park. Som sagt, 14-18. Kom dit! Vi kommer garanterat vara där.
Från att jag var på väg hem från Tove och fram tills nu har jag kännt mig helt sentimental. Tittade på avsnittet när Samantha får reda på att hon har bröstcancer.. Som alltid blir jag lika blödig. Men det beror inte på det bara.. Fick mig en tankeställare idag. Började tänka på allt man försöker uppnå hela tiden. För tillfället kretsar allting kring UF och mässan som äger rum imorrn. Dessförinnan var det projektet.. Efter den här veckan kommer massa andra viktiga arbeten och prov. Sedan är det bara en fråga om tid innan det plötsligt blivit vår och juni närmar sig. Med andra ord studenten.. (ja, det blir mycket snack om det just nu.) Och där snackar vi om nånting att uppnå. Det är liksom det man levt efter de senaste åren nästan. Snart är man där. Det är läskigt, samtidigt som det känns så sjukt otroligt härligt.
Back to reality.. Nu är det vecka 10 och imorrn är det UF-mässa i Munktell Science Park. Som sagt, 14-18. Kom dit! Vi kommer garanterat vara där.
1 kommentarer:
Vilken dag! Det låter ju som om du bor själv, med tanke på ensam-middagen och allt. Var är resten av la familia?
Du har inte sagt något om att du skulle sminka dig idag! Jag hoppas att du tog ett kort eller två så man kan försöka göra om det till balen. Vi får ta en eller flera provsminkningar också.
Lycka till på mässan imorgon! Det kommer att gå strålande :)
Puss o kram
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida