To be home alone

Det är så skönt att vara hemma själv ibland. All tid går åt till mig och jag behöver inte anpassa mig till någon familjemedlem utan får göra precis vad som faller mig in, när som helst. Jag äter frukost, lunch och middag vid TVn, spelar musik på högsta volym och lägger mig precis när jag vill. Okej, sånt här gör jag när de andra är hemma också egentligen, men det blir en annan sak när man är ensam. Det blir som att man bor själv och bara har sig själv att tänka på. Sen kommer jag å andra sidan alltid på efter några dagar att jag faktiskt saknar familjen och alla ljud runt omkring. Bo själv i all ära, men jag vet inte hur länge jag klarar av det. Hur ska det bli när jag flyttar hemifrån? Vem ska jag sällskapa med då? Soffan? Förmodligen vänjer jag mig. Men det kommer bli tomt ibland. Eller kommer det inte det? Kommer man trivas bättre än innan?

Nej, nu springer jag iväg för långt i tankarna. Vem bryr sig om det just nu. Jag kommer nog inte flytta på några år ändå. De problemen tar vi då.

Mamma och Richard kommer hem snart iaf. Så var den helgen slut. Haft det riktigt skönt i alla fall. Som vanligt när jag är själv har jag både åstadkommit en del bra saker men också hunnit ta det lite för lugnt. Jag har inte alls pluggat det jag skulle pluggat. Bara en liten del. Men ibland går det bara inte. Har inte orkat alls och jag har verkligen behövt vila upp mig. Ätit är något jag däremot hunnit med. Nästan lite för mycket. Förstår inte var jag får sötsuget ifrån. Kvittar hur mycket choklad jag äter, jag äter ändå mer. Kommer bli en fet Carro på studenten om jag inte tar tag i det här. Men det där är något som jag heller inte orkat bry mig om alla gånger. So what om jag äter godis? Det känns verkligen som att det finns andra problem att ta itu med. Som till exempel skolan. Ska avrunda innan jag verkligen publicerar jordens mest längsta och värdelösa inlägg. Plugga ska jag göra. Ska bara hämta lite glass! Haha, shit. Peace out