Handboll

Ikväll var det slutspelsdags för Guif. Antar att de flesta visste det. Tanken var att vi skulle dit och kolla på matchen, men det blev inte så eftersom mamma kom hem samma tid som den började och vi hungrade ihjäl här. Därav glömde vi även bort att följa vår käre Blank och killarna på Internet. När syrran fick reda på att vi missat matchen (vilken inte verkade vara så mycket att missa enligt olika källor) blev hon inte glad. Hon, som själv följer hela handbollsserien till punkt och pricka, menar på att vi inte engagerar oss tillräckligt. Och.. jag håller med. Jag har lite dåligt samvete. Jag menar, vi har ju ändå en "släkting" i laget. Vi borde skämmas. Men, det är aldrig försent att börja. Så därför tänkte jag från och med nu bättra mig, kära syster och käre Richard.

Kan ju börja med att säga att jag läste artikeln om Richard på http://www.ekuriren.se/ (gå in och kika). Det är alltid lika kul när någon närstående är huvudämnet. Bilden är inte fel den heller. Synd för de intresserade att han är upptagen, öhö!