Man ska aldrig säga aldrig
Jag verkar ha en coach på andra sidan jordklotet. Tack vare min coach fick jag tillbaka min motivation gällande den där löpningen. Så mycket att jag direkt gav mig ut för att springa benen av mig. Jämför man dagens runda med gårdagens fiasko kan man tro att jag varit ute och sprungit flera gånger sen dess. Det har jag inte. Men fyfan vilken come back. Nu är det bara att fortsätta så kanske jag orkar springa halvägs till stan (or not?!).
1 kommentarer:
haha, or not? jojo.. run carro, run!
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida